lördag 31 oktober 2009

Raw! #9

Äntligen lördag, jag sov länge och djupt som en gris i natt men drömde om något så tråkigt som att plocka disk. Min ultrakompis Carina ringde vid ettiden, och lyckades lura med mig på ett långpass på Djurgården - ett mycket uppskattat initiativ, då jag hade enormt mycket att göra och annars antagligen inte hade kommit ut alls idag. Det var riktigt kul att springa ihop, och av de planerade nittio minuterna blev det två timmar av bara farten.

När jag kom hem från löprundan såg jag fram emot att få räda kylen på de sista chilibiffarna, men ack och ve, jag fick mitt straff för att ha försmått dem då de nu var övertäckta med ett vitaktigt fjun. Spara alltså inte biffarna längre än tre-fyra dagar om ni inte torkar dem... Istället malde jag ihop ett par av de snabba biffar som jag tipsade om, och åt dem ihop med guacamole, några körsbärstomater och färdigköpt groddmix. Det blev superlyckat, och jag undrar om det inte blir samma till kvällsmat också, mums. Jag kan också upplysa er om att ni inte bör köra stavmixern rakt ner i en vid bunke med torra linfrön och mandlar... det blir ganska mycket att städa upp i hela köket för mig ikväll, hum hum. Det funkade bättre i matberedaren, och när jag väl blandat ner vätskan gick det bra att köra det sista finliret med stavmixern istället. Tror det var så jag brukade göra förr, jag hade bara lite otur när jag mindes ;)

Flera har efterfrågat vad man kan äta till huvudrätt om man inte vill äta nötter, så idag blir det två helt nötfria recept på huvudrätter. Nu när vi snart har varit raw i en hel vecka tycker jag också det är dags att börja grodda. Lägg lite mungbönor eller gröna linser i blöt över natten, båda är idiotsäkra som första groddförsök och blir supergoda som lite mer matiga groddar. På morgonen sköljer du linserna eller mungbönorna, och placerar dem i en burk av något slag. De ska vara lätt fuktiga men inte stå i en massa vatten. ("Riktiga" groddburkar har botten som är som durkslag över ett uppsamlingskärl.) Skölj mungbönorna eller linserna två gånger om dagen, om 2-3 dagar är groddarna färdiga att äta och då kan du lägga dem i plastpåse och förvara i kylen.

Raw på er tills i morgon!

Grönkål
5-8 stora mörkgröna blad grönkål (den sorten man köper i blad)
Saften från 1/2-1 citron
2 matskedar kallpressad olivolja
1/2 tesked salt

Tvätta bladen väl. Skär bort de tjocka stjälkarna inklusive hjärtsträngen som går igenom hela bladet. Skär grönkålen i ungefär en knapp centimeter breda strimlor och lägg över i en bunke. Häll över pressad citron, olivolja och salt, och knåda och krama tills kålen blivit mjuk och liksom minskat i volym. Antagligen fungerar receptet lika bra med den grönkålen man köper som runda huvuden, ta några fler blad bara. Jag gillar annars den lite fräna, mörkgröna bladkålen. Om du vill äta grönkålen som huvudrätt kan du gärna kombinera med avocado och tomat, mycket smarrigt. Det här med att krama grövre blad och grönsaker med lite salt, olivolja och citron (eller vinäger) är ett supertips för raw tillagning, för att få en mjällare konsistens och ofta även mildare smak.

Solros- och morotsbiffar
3 matskedar linfrön
2,5 deciliter solrosfrön
3 deciliter finrivna morötter
2 selleristjälkar
1/2 röd paprika
1 liten lök
1 litet knippe persilja
Salt

Det här är ett anpassat och förenklat recept som ursprungligen kommer från Nomi Shannons bok The Raw Gourmet. Mal linfrön och solrosfrön i mixer till ett så fint mjöl som möjligt. Hacka selleri, paprika och lök mycket fint. Blanda alltihopa med de rivna morötterna till en hyfsat jämn smet, smaka av med lite salt. Forma till biffar. Allra bäst blir biffarna om du torkar dem i torkapparat eller i ugn vid 40 grader, men de går också att äta färska. Givetvis går det utmärkt att också använda andra färska örtkryddor än persilja, prova t.ex. basilika eller koriander. Malda linfrön är bra att ha i den här sortens smet eftersom den gelé som bildas då de blandas med vatten fungerar som ett slags lim. Samtidigt gör detta att mängden vätska kan bli något svårbedömd, så om smeten blir för torr kan du dryga ut med någon matsked vatten så att den blir mer hanterbar.

8 kommentarer:

jumper sa...

Eftersom alla ingredienser fanns hemma gjorde jag faktiskt "snabba biffar" helt enligt receptet (finns på "raw#3") till middag idag. Möjligen mixade jag inte mandlarna och linfröna tillräckligt fint ty det blev rätt smuligt, vilket dock gjorde detsamma eftersom det ändå skulle tuggas sönder. Funderar på om man inte lika gärna kan göra smeten tunnare och äta den som puré eller sås. Gott och mättande (burp) var det i alla händelser men krävde mycket sallad till som brytning (surkål, tomat, paprika, linsgroddar och mycket riven morot). Receptet räckte till två, varav jag som sprungit dubbelt så långt åt dubbelt så mycket. Ville bara säga det.

jumper sa...

Linfrå är lätt (och vackert !!) att odla och frökapslarna är lätta (och skojiga !!) att tröska. Jag har dock varit försiktig med linfrö som mat, eftersom jag lärt mig att de innehåller cyanid. Livsmedelsverket rekommenderar högst 2 matskedar hela frön om dan och avråder helt från krossade. Flera av raw foodrecepten här innehåller dock ganska mycket mixade linfrön. Har du ett bra svar till en lätt orolig jumper?

gullfot sa...

Kul att du gillar biffarna jumper! Jag håller med om att de kräver mycket sallad, men det ser jag som en fördel. Vad gäller smuligheten så kan man experimentera med kanske någon matsked vatten. Jag testade med rå kokosolja igår istället för den olivolja jag normalt använder och det blev riktigt bra. (Den är någonstans mittemellan flytande och fast vid rumstemperatur.)

Cyanid i linfrön... jotack den har man hört. Faktum är att det florerar ju ganska mycket skräckskriverier om naturegna gifter i vegetabiliska livsmedel. Vad det rör sig om i det här fallet är vätecyanidproducerande glykosider, som också förekommer i mandel, stenfrukt, vissa rotsaker m.m. Två problem finns med att studera halten och faran: 1) man vet inte riktigt hur pass mycket av glykosiderna faktiskt omvandlas till vätecyanid och 2) man vet inte riktigt hur metaboliseringen av vätecyanid går till när de gäller de mängder som det handlar om i livsmedel. Återigen, det är extremt beroende av kosten i övrigt.

Livsmedelsverkets hållning att begränsa sig till de "traditionella" 1-2 matskedarna om dagen är ett hån mot alla oss som väljer att äta en annan kost än normalkosten. Det är helt enkelt för lågt prioriterat att forska om de faktiska effekterna vid ett högra intag, om man väljer att spela safe.

Den anekdotiska evidens som presenteras på Livsmedelsverkets egen hemsida "En person som tuggade 10 matskedar linfrö varje dag fick vaga neurologiska symtom, som troligen berodde på cyanidexponeringen" är knappast vetenskapligt hållbart bevis i min värld i alla fall. Deras sammanfattning om linfrö är ett märkligt sammelsurium av å ena sidan, å andra sidan. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kosttillskott/Linfro/
Och ärligt talat: om det nu skulle finnas konkreta hälsorisker med linfrön på grund av mängden vätecyanid, skulle linfrön då vara tillåtna som livsmedel, dessutom utan varningstext att förvaras utom räckhåll för barn?!

Även livsmedelsverket konstaterar dock att vanlig cigarettrök utsätter brukaren för långt högre halter av vätecyanid än linfrön.

Min slutsats är: go for it. Men visst, jag kan forska vidare på saken.

Växter är naturens kemister, och innehåller massor med ämnen som i större mängder är rena gifter. Som tur är har vi människor utvecklats evolutionärt tillsammans med växterna, och vi har utmärkta metaboliska processer för att ta hand om dessa "gifter". Många av dem är dessutom nyttiga i små mängder, och kallas till och med för vitaminter (kanske bekant ;)).

gullfot sa...

Vitaminter känner du givetvis inte till, det var förstås vitaminer jag menade :-)

gullfot sa...

Tillägg: Gold, Slone och Ames skriver i kapitlet Natural and Synthetic Chemicals in the Diet i boken Food safety and food quality, Hester & Harrison (eds), Royal Society of Chemistry (2001) att "The HCN in flax seed appear to be inactivated in the digestive tract of primates" - man får hoppas att det inkluderar även människoapor ;)

jumper sa...

Tack !!
Jo, det var den sidan från Livsmedelsverket, som jag skummat. Min tanke var också att om nu rawfoodare mixar linfrön hej vilt borde det ha rapporterats lite förgiftningssymptom om det var farligt. Ville dock höra dina lugnande förklaringar. I min experimentmat för 23 år sen åt jag tydligen 20 g (c:a 2 msk) malda linfrön om dan. Mer räckte inte skörden till. Jag åt det i raw sur välling och vem vet kanske syrning avgiftar linfrö på samma sätt som tydligen gräddning i ugn. Gillar aprönen. Fråga: Vad betyder "go for it"?

Micke sa...

Go for it betyder knock yourself out. =)

gullfot sa...

...eller ät du lugnt dina linbiffar :-)